A - I n f o s

a multi-lingual news service by, for, and about anarchists **
News in all languages
Last 30 posts (Homepage) Last two weeks' posts Our archives of old posts

The last 100 posts, according to language
Castellano_ Català_ Deutsch_ Nederlands_ English_ Français_ Italiano_ Português_ Russkyi_ Suomi_ Svenska_ Türkçe_ The.Supplement

The First Few Lines of The Last 10 posts in:
Castellano_ Català_ Deutsch_ Nederlands_ English_ Français_ Italiano_ Polski_ Português_ Russkyi_ Suomi_ Svenska_ Türkçe

The First Few Lines of The Last 10 posts
First few lines of all posts of last 24 hours

(sv) En anarkist om EU

From Worker <a-infos-sv@ainfos.ca>
Date Fri, 23 May 2003 13:26:44 +0200 (CEST)


________________________________________________
A - I N F O S N Y H E T S P R O J E K T
http://www.ainfos.ca/
http://ainfos.ca/index24.html
________________________________________________

En anarkist om EU, pamflett
Författares Bokmaskin Stockholm 1994
av Inge Oskarsson

BAKSIDESTEXT
FÖRORD
NATIONALISMEN
INTERNATIONALISMEN
REVOLUTION?
DE SOM LYCKATS
KRIGSORSAKER
FRED
FRED I EUROPA
SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
MILJÖN
ALTERNATIV TILL EU
ARBETARSTYRE
NEJ-SIDANS ALTERNATIV
LOBBYISMEN
DEMOKRATIUNDERSKOTTET
KAN VI LITA PÅ VÄLFÄRDEN UTAN EU?
ECU
SLUTORD

GRÄNSEN (dikt)



BAKSIDESTEXT

På en fredskongress 1958 bad pacifister från EU oss skandinaver att verka
för våra länders anslutning till EU, för att hjälpa dem med
liberaliseringen. Jag tyckte då att vi borde vara solidariska.

1972 var jag som lärare med en klass i Norge för att studera
folkomröstningen. Jag fann människor i kamp mot maskiner och måste då ta
parti för människorna. Så kom unionen och det började likna något av vad vi
anarkister alltid har kämpat för.

Jag beslöt att den här gången skulle jag följa min övertygelse, även om jag
kom att gå emot alla mina kära vänner. Det var inte lätt, men är man
internationalist så är man. Läs om varför jag kom fram till ett JA!

FÖRORD

Kamrat, detta med ja eller nej, du och jag ska ta ställning till en oviss
framtid. EU är under utveckling. Ingen vet vad som kommer att hända. Din
gissning är lika bra som min. Jag ber dig läsa igenom det här plus skrifter
från Nej-sidan och så bilda dig en egen uppfattning.

Vi orienterar oss bäst i framtiden genom kunskap om det förflutna.

NATIONALISMEN

Under franska revolutionen kände sig borgarna inte starka nog att ensamma
besegra adeln. De lovade arbetarna att revolutionen var för hela folket,
även arbetarna skulle bli fria. Man började indoktrinera folket i en ny
lära, NATIONALISMEN, som sedan dess varit borgarnas grundideologi.
Naturligtvis blev arbetarna besvikna, borgarna var om möjligt ännu värre
förtryckare än adeln. Men nationalismen var född som den blodigaste av alla
ideologier och gav upphov till fascism och nazism. De socialistiska
idéfäderna förstod att borgarnas ideologi måste besegras och proklamerade:

INTERNATIONALISMEN
"Världen är vårt fält!", "Arbetarna har inget fosterland, ingen annan
nation än världens arbetarklass!" Trots slagorden är vi dåliga på
internationalism.

1914 hade Europas arbetare haft många framgångsrika strejker för
organisationsrätten, bättre betalt och kortare arbetstid. Arbetarrörelsen
var medveten om sin kraft, den skulle stoppa det annalkande kriget med
generalstrejk. På Internationalens möten försäkrade representanter att vid
mobilisering skulle alla landets arbetare gå ut i strejk. Men ingen i hela
Europa försökte stoppa kriget, de hade gått på borgarnas lögn om
fosterlandet. Då det andra världskriget var en fortsättning på det första
hade vi försatt chansen att stoppa två världskrig. Detta var vårt bittraste
nederlag, socialismen har ännu inte repat sig. De enda som försökte hålla
löftet om generalstrejk mot kriget var IWW i USA. De försökte hindra USA:s
inträde i kriget 1917.

Ture Nerman skildrar i dikten Lögnen två socialister som lovat varandra
generalstrejk mot kriget. En månad efteråt hade de tillfogat varandra
dödliga sår. Fransmannen känner igen tysken, som han ränt igenom med sin
bajonett, som en kamrat från socialistkongressen och utbrister: "För en
lögn har de dött, era söner och män, för lögnen om fosterlandet."

Borgarna har lämnat sin ideologi och har nu för tillfället ingen mark att
stå på. Naturligtvis kommer det att skapas en ny Europanationalism, men
detta med djupt rotade känslor tar tid, minst en generation. Under tiden
har vi en chans att skapa ett rättvisare och lyckligare samhälle.

Jag känner mig som en schackspelare som upptäckt att min motspelare gjort
ett dåligt drag och nu brinner jag av iver att utnyttja detta. De där
marknadsliberalerna är helt historielösa och förstår inte att de håller på
att göra självmål. von der Esch har förstått vad det är frågan om, han var
med så länge det bara gällde ekonomin. Men han förstod att unionen skulle
vara ett hårt slag för nationalisterna. Unionen är till för oss som är
internationalister. Men vi vill ena hela världen och måste börja någonstans
och bygga vidare på de möjligheter som bjuds.

Kapitalet har alltid varit organiserat internationellt och har därför
besegrat oss som varit organiserade nationellt. EU kommer att tvinga fram
internationellt organiserade löntagare. Om vi strejkar här i Sverige,
flyttar storkoncernerna bara produktionen någon annan stans. EU-medlemskap
kommer att lösa en del av problemen. Det har sagts att det enskilde och
fackklubben kommer att få ännu svårare att göra sig gällande mot
Europafacket. Det kan gå både mot en större centralisering och en
decentralisering. Mycket beroende på medlemmarnas kreativitet. Den
fackklubb som klagat på sitt förbund och inte fått förbundet att reagera
kan i framtiden gå till Europafacket.

Berättigade farhågor finns, men har vi något val? Ett internationellt
kapital erfordrar internationellt organiserade löntagare. Naturligtvis kan
vi organisera oss internationellt utan EU, men EU kommer att underlätta.
Framför allt ger omställningen oss en chans att bli av med slentrian och
förstelnade organisationsstrukturer.

Nej-sidan vill ta hela världen i famn och förena sig med alla utom just
våra närmaste grannar!

När Sverige skulle bli medlem i FN talade vi om vad vi skulle kunna bidraga
med till världsorganisationen. Då vi skall vara med i EU diskuterar vi om
vad vi ska kunna få av EU!

REVOLUTION?

Är du för en klassisk revolution är det kanske lättare att göra den i
Sverige än i hela Europa. Men å andra sidan var det EU-landet Frankrike som
1968 var ganska nära. Av historien lär vi oss att de som har gjort
revolutionen aldrig lyckats ta makten. Vi vet att i alla så kallade
socialistländer tog en ny byråkratklass makten, därför fick aldrig
arbetarklassen som gjort revolutionen någon makt.

DE SOM LYCKATS

Det är bara de som byggt upp sin egen oberoende ekonomi som lyckats
förändra samhället. Till exempel: För 7000 år sedan började vissa människor
bygga städer. Folk tog varor till staden och köpte varor i staden, på så
sätt kom staden i kontroll av områdets ekonomi, det var början till
imperialismen. Stadskulturen eller antiken varade i cirka 600 år. År
400-410 störtade feodalklassen de mäktiga patricierna genom att bygga upp
en oberoende godsekonomi. Ingen tog varor till städerna, ingen köpte något
i städerna. Det blev omöjligt att leva i städer och folk måste fly till
landsbygden.

Nästa medelklass som tog makten var borgarklassen. De byggde upp en
oberoende stadsekonomi och kunde efter 1000 års köpande och säljande
överfylga feodalklassen. Om löntagarna någonsin skall få något att säga
till om måste vi bygga upp en oberoende ekonomi, använda de arbetarstyrda
företag som finns och bygga upp flera, så att vi kan bryta loss våra
företag från den kapitalistiska ekonomin.

KRIGSORSAKER

SUVERÄNA STATER: Cirka 95 procent av dem som dött i krig under 1900-talet
har dött i krig mellan stater. Förmodligen hade vi sparat dessa liv och
allt lidande om vi inte haft suveräna stater. Men även de 5 procent som
stupat i inbördeskrig är fasansfullt många.

NATIONALISMEN: Men inte blir det krig för att jag älskar Sverige? på
1920-talet var det många som älskade Tyskland, detta var den första
förutsättningen för att nazisterna kunde få makt över massorna. Nationalism
eller religion är förstärkningsmekanismer som är nödvändiga för att få
igång krig.

VAPENINDUSTRIN: Innan första världskriget lyckades industrin få igång en
kapprustning som i sig blev en krigsorsak. Utan industrins stöd till
nazismen hade det inte blivit något krig. EU har mycket större möjligheter
att kontrollera vapenindustrin än vad staterna har.

DIKTATURER: Ju mindre demokrati, desto större krigsrisk. Både fascistiska
och s k kommunistiska diktaturer måste hålla sig med en stark våldsmakt
riktad mot landets egen befolkning, detta kan naturligtvis uppfattas som
ett hot även mot andra länder. Då EU inte tolererar diktaturer, hindrar EU
att diktaturer kommer tillbaka till medelhavsländerna. Tyvärr finns det
undantag, första världskriget fördes mellan demokratier i Tyskland,
Frankrike och England, endast Ryssland var diktatur. USA har börjat krig
mot Spanien, Dominikanska republiken, Vietnam, Nicaragua etc.

KAPITALISMEN: Antag att produktionen ökar med 2 procent, då måste också
konsumtion och reallöner öka med minst 2 procent. Om reallönerna står
stilla blir inte företagen av med dessa två procent av sin produktion och
nästa år ännu två procent, osv. Under kortare tider kan man sälja sitt
överskott någon annan stans. Men i det långa loppet är det bara
krigsmateriel som man kan sälja hur mycket som helst av. Det kapitalistiska
systemet gör att mäktiga kapitalintressen alltid är intresserade av att det
finns spänning i världen. Då inte ens vapenindustrin kan vara intresserad
av atomkrig har man lyckats skapa en rad småkrig.

Man glömmer alltid i demokratidebatten att kapitalismen också är en form av
diktatur. Den som har mest pengar bestämmer. Vi går mot en utveckling till
allt färre och mäktigare företag. Det är en uppenbar risk att vi går mot en
världsdiktatur under ett fåtal koncerner - om vi inte redan är där. För att
vi ska kunna ha någon motvikt måste den politiska makten också
internationaliseras som till exempel i EU.

FRED

Fler och fler har börjat förstå att mänsklighetens framtid är beroende av
en världsförening. Händelserna i Jugoslavien visar att vi behöver en stark
internationell ordningsmakt som inte är beroende av vacklande stater. Krig
måste vara förbjudet! Därmed måste vi avskaffa alla nationella
militärmakter och ersätta dessa med en världspolis som världens människor
kan kontrollera. Det blir ingen lätt sak, men vi står inför valet mellan en
värld eller ingen.

Det är inte bara att allt fler diktaturstater skaffar sig atombomber;
miljöförstöringen är ett minst lika stort hot och därtill kommer
befolkningsexplosionen. Alla dessa hot kan bara lösas av ett enat
världssamhälle. För att rädda mänskligheten måste vi så fort som möjligt få
en fungerande världsfederation. Om EU fungerar någorlunda bra blir det ett
exempel för världen att det lönar sig att samarbeta. Vi har inte råd att
missa chansen. Alla försök att nå ett fungerande FN har alltid stupat på
statssuveräniteten.

EU ger oss ett unikt exempel på hur stater frivilligt avstår från sin
suveränitet. Det är löjligt att höra Nej-sidans kvidande över förlorad
suveränitet. Det är ju just staternas suveränitet som orsakat krigen, det
största lidandet i världen. Vi behöver istället suveräna människor och
detta erfordrar en trygg världsordning. Detta får vi inte förrän staterna
tvingas avstå sin suveränitet till ett världsparlament som folket kan
kontrollera. Immanuel Kant såg tillbaka på teknikens utveckling under
1700-talet och konstaterade att tekniken kommer att utvecklas efter sina
egna lagar och bli så stark att den på ett eller annat sätt kommer att slå
ihjäl hela mänskligheten. Endast en världsstat kan kontrollera tekniken.

Det kanske retar oss att internationalismen som vi socialister har sysslat
med i 150 år nu har tagits över av borgarna. Men spelar det någon roll vem
som genomför litet av våra idéer? Genom att bygga vidare på ett enat
Västeuropa kan vi återta initiativet.

FRED I EUROPA

Mellan 1870 och 1945 har vi haft tre förödande krig med Tyskland och
Frankrike som huvudagerande. EEC och EG har lyckats med det som Nationernas
Förbund misslyckats med; att hålla fred i Västeuropa. Däremot har EG på
grund av oenighet mellan medlemsländerna misslyckats med fredsoperationer i
f.d. Jugoslavien. Här skulle den Europeiska Unionen med ett enat kommando
ha större chanser att lyckas. Genom att omedelbart sätta in stora styrkor
mot en angripare är det möjligt för unionen att helt förhindra krig i hela
Europa.

Militären kommer att få en helt annan uppgift. Istället för att bevaka en
gräns kommer de att aktivt uppsöka oroshärdar och skydda civilbefolkningen
och avväpna dem aggressiva. I uppgiften ingår även att se till att alla har
demokratiska fri- och rättigheter samt möjligheter att försörja sig. om vi
kan skapa en varaktig fred i Europa kommer vi inte längre behöva lägga ned
några pengar på en militärmakt. Uppgiften kommer till en början vara
betungande för EU-medborgarna. Vi i Sverige kommer att tjäna mycket på om
man lyckas och då är det naturligt att vi är med.

Målet bör vara att ställa alla militärmakter under Europaparlamentets
ledning, och därmed avskaffa alla nationella militärmakter och ersätta dem
med en internationell polisstyrka. Därmed skulle mänsklighetens framtid
vara säkrad. Men om vi lyckas med att avimilitarisera Europas stater finns
möjligheten att fler länder kommer att ansluta sig.

SUBSIDIARITETSPRINCIPEN (SP)

Alla beslut ska fattas så nära människorna som möjligt. En idé som kom från
kyrkan. Det var meningen att de olika prelaterna skulle delegera besluten
till de närmast berörda. SP liknar det vi socialister har predikat för och
kallar federalism. Skillnaden är att initiativen under federalism kommer
nerifrån. Även den nödvändiga samordningen har vi tänkt skulle kontrolleras
på basplanet. Det är sant att man inom EU inte gjort mycket åt SP. Men våra
politiker i Sverige har inte ens väckt tanken. De sitter helt kvar i den
gamla stelbenta representativa demokratin, där vi inte kan ta några
initiativ. Jag tycker att enbart SP är tillräckligt spännande för att vi
ska gå med i EU.

Om vi vill vara med och fatta ett beslut finns möjligheten att begära ned
beslutet på vår nivå. Förmodligen kommer det att vara svårt att begära ned
några beslut men här i Sverige finns inte ens den teoretiska möjligheten
till detta.

I konsekvens med SP kan vi fatta besluten på vår arbetsplats istället för i
koncernledningen. Många beslut som bara berör människorna i kommundelen
fattar man där med direkt demokrati där alla kan vara med. Många beslut som
fattas i landstingen kan gott fattas i kommunerna. Alla beslut som nu
fattas av regering och riksdag kan fattas i landstingen. Vi kommer inte att
behöva staten utan klarar oss med självständiga län. På så sätt har
demokratin kommit betydligt närmare oss människor. Vissa ramregler angående
säkerhet och miljö måste vi fatta på europanivå, här räcker inte staten som
instans. Konsekvenserna av SP blir att vi har självständiga lokalsamhällen
som fritt samarbetar inom ett län som bara har att lyda Europaparlamentets
ramlagar.

MILJÖN

Cirka 80 procent av våra luftföroreningar kommer utifrån, mest från
EU-länder. Som medlemmar i EU har vi naturligtvis större möjligheter att
påverka EU:s utsläpp. Det är konstigt att miljöpartiet nöjer sig med att
söka påverka dessa 20 procent. Vi kan inte påverka EU alls, säger man. Men
resonerar man så, är det ingen idé att rösta heller; min röst är ju så liten.

Ibland har EU strängare miljöregler, ibland Sverige. Men
miljölagstiftningen verkar ha hakat upp sig i Sverige, medan den är på
frammarsch ute i Europa.

En marknadsekonomi pressar alltid miljön till det yttersta. Ju mindre man
satsar på miljövård, desto konkurrenskraftigare blir ett företag. Man inför
inte miljöregler förrän det blir helt nödvändigt. Då de har mindre miljö
kvar att förstöra i Mellaneuropa, måste EU med nödvändighet stifta
strängare lagar än vad vi kan mäkta i Sverige. Ett EU-medlemskap med
enhetliga regler kommer innebära att vi i Sverige, Norge och Finland på
grund av lägre folktäthet kommer att ha betydligt mindre miljöförstöring än
i Mellaneuropa. Utan ett EU-medlemskap kommer marknaden att driva vår miljö
i botten.

ALTERNATIV TILL EU

Det enda alternativet jag kan tänka mig till ett svenskt medlemskap är att
de anställda tar över sina företag, driver dem och delar på vinsten. Om
företagen är privatägda, kommer de större att flytta ut till EU. Redan för
tio år redan föreslog jag detta, men Nej-sidan ville inte ens ta upp det
till diskussion. Då återstår ett medlemskap i EU som den enda ekonomiska
möjligheten.

ARBETARSTYRE

Inom EU har vi större möjligheter att bygga upp ett arbetarstyrt nätverk.
Det finns ett par hundra arbetarstyrda företag i Sverige, ett par tusen i
England och Tyskland. Vi har alla möjligheter att bygga upp ett nätverk så
att vi producerar för varandra. Tillsammans är det lättare för oss att ta
oss ut ur löneslaveri och arbetslöshet.

NEJ-SIDANS ALTERNATIV

De tål att skrattas åt, men knappast hedras. De vill ersätta EU med vidgat
nordiskt samarbete! Att tro att Volvo och Ericsson skulle nöja sig med bara
Norden som marknad. För företagen räcker det inte med EES-avtalet, då de
inte kan vara med och konkurrera om offentlig upphandling på samma villkor
som EU-företagen. Vid ett nej flyttar industrin in i EU och vi blir lämnade
att leva på service.

Nej-sidan vill driva en marknadsekonomi utan marknad.

Om vi ska stå utanför EU är det nödvändigt att helt omorganisera vår
ekonomi så att företagen kan styras av de anställda för att förhindra att
de flyttar ut. Inte nog med det, en betydande omstrukturering måste till då
vi förlorar europamarknaden. Då Nej-sidan inte kan ena sig om detta är vårt
enda alternativ att rösta ja. Det är ett stort misstag att tro att vi står
utanför och så kommer det att bli som vanligt.

LOBBYISMEN

De som vill bygga en trafikled eller ett JAS-plan räknar med att tjäna en
massa pengar på det och kan kosta på sig lobbyister i riksdag och regering.
De som drabbas av trafiklederna eller JAS-planet har inga ekonomiska
resurser att anställa lobbyister. Från allra första början är det få bland
allmänheten som ens vet om att det ska byggas något. Lobbyismen är en av
orsakerna till att det byggs en massa onödiga trafikleder och
krigsmaskiner. Beslutsfattare hör folk prata om att vi behöver dessa saker
och har inte hört någon som är emot. Ändå är förmodligen en majoritet emot
både JAS och Dennispaketet. Denna majoritet vaknar oftast inte förrän de
ser på TV eller läser om att man fattat beslut i ärendet.

Men detta med att driva lobbyism för oss vanliga människor måste vara
svårare i Bryssel. Det är naturligtvis enklare för den som bor i Stockholm
att gå upp och tala med sin riksdagsman. Men få gör det. Svenska
fredsrörelsen har inte haft några lobbyister i Sveriges riksdag men den
europeiska fredsrörelsen har ett lobbykontor i Bryssel. Grupper som är för
svaga i ett land för att hålla lobbyister kan med förenade krafter hålla en
lobbyist i Bryssel. Lobbyisten tränger sig emellan väljarna och den valde
och försvårar en juste demokrati. Förmodligen delar de också ut mutor, som
till exempel i boforsaffären. Detta är detsamma både i Stockholm och Bryssel.

DEMOKRATIUNDERSKOTTET

Det har sagts att EU har ett demokratiunderskott, det är sant, men detta
underskott finns överallt, även i Sverige. Om jag vill vara med och styra
en verksamhet som bara existerar i Stockholm, begär jag att vara med och
styra i Stockholm. För att påverka världsekonomin måste vi vara med och
styra i så stora enheter som möjligt. Kan vi inte i en hast bygga upp en
fungerande världsunion får vi nöja oss med EU.

Världens största demokratiunderskott ligger i att de multinationella
företagen styres av dem som har pengar, medan varken stater eller enskilda
har så värst mycket att säga till om. Vad är det egentligen för idé att
rösta på folk till Sveriges riksdag om ramarna för vår ekonomi avgöres av
multisarna? Med EU kommer vi ett steg närmare en adekvat
världsorganisation. Genom EU kommer vi att minska vårt demokratiunderskott.
Givetvis skall vi verka för att all makt inom EU skall ligga i det
direktvalda Europaparlamentet. Utvecklingen går i den riktningen.

KAN VI LITA PÅ VÄLFÄRDEN UTAN EU?

Din egen förmåga kanske inte i alla lägen räcker för din försörjning,
därför har vi välfärdsstater i hela Västeuropa. Men vad händer om inte
Sveriges ekonomi förmår täcka vår välfärd? Då kan det vara skönt att ha en
union att tillgå. För 20 år sedan var vi rikast i världen, så har det
rasat, vi ligger nu på cirka tjugonde plats. Det går ingen nöd på oss, men
om raset fortsätter? Kan det inte vara tryggt att tillhöra unionen? Vi får
hjälpa Portugal och Grekland idag, men i morgon kanske vi behöver hjälp.

ECU

Du som har lämnat Sverige de sista åren har märkt att du förlorat 25
procent av dina surt förvärvade pengar. Tänk om du haft lön i ECU [nuv.
EMU]*, då hade du sluppit denna förlust. För att inte tala om allt besvär
med att skaffa nya pengar vid varje gräns.

SLUTORD

Du frågar dig varför jag är för det kapitalistiska EU. Det är ingen
skillnad på kapitalismen i EU och i Sverige. Men som internationalister gör
vi klara landvinningar för varje gräns som försvinner.

Vi har blivit anklagade för att gå borgarnas ärenden, men vi tycker att
borgarna hjälper oss med internationalismen. Men nej-sägarna står på samma
sida som fascister, nazister och Thatcherister - går de deras ärenden?

Som socialist och internationalist kan jag inte göra annat än rösta ja och
sedan hjälpa till med att utveckla EU till en världsdemokrati. Kontakta oss
och bli aktiv i 'Vänster för EU'!



GRÄNSEN

Vakttorn, gevär, patruller,
gränsen måste skyddas.
De som lever innanför skall ha tryghet.
Innanför eller utanför, var skall du en gång stå?

För att passera gränsen måste man foga sig,
underkasta sig två stater.
Skaffa pass och visum.
Gränsen vidgade sig och smalnade,
som ryska plutoner i Fänrik Ståls sägner.
När gränsen var hård, ökade trycket.
Folk slöt sig samman i hat.
Skrattet tystnade, kärleken dog.
Gränsen var sluten, skulle ångpannan sprängas?
Gränsen låg där som en hotfull orm mellan träden.
Men fåglarna flög ogenerat över,
ännu kunde tanken blixtsnabbt svepa förbi.

I begynnelsen fanns intet.
Skogar och sjöar växte fram.
Jägare och herdar strövade förbi,
ovetande om gränsen.

Jorden är sex miljarder år, gränsen 80.
En filosof ifrågasatte rätten att dra gränser.
Enligt naturrätten finns ingen gräns.
Sålunda finns ej denna gräns!
den gamle gick mot gränsen.
De skrek: Halt!
Stanna för fan!
Men visheten viker ej för hot eller våld.
Från två håll smattrade kulsprutor.
Precis på gränsen föll filosofen.
Det var oklart på vilken sida.
Ingen brydde sig.
Det luktade lik ett slag.
Men så växte det gräs och en blomma.

Jag hörde att de tar bort gränser söderut.
Kom, skynda dig, vi välter även vår gränsbom!
För varje gräns som är borta försvinner hat.
För varje gräns som raseras,
får vi mod att ta bort ännu en gräns.
Och så ännu en, snart kan mänskligheten andas ut.
Gränsernas epok är slut!

Jorden kysser påven då han passerar en gräns,
eller är det tvärt om?
Men en sak är säker,
där varje gräns är borta
föds det kärlek,
för varje gräns skiljer älskande.

*Förf. tillägg 2003



© Inge Oskarsson
Dianavägen 15 A
115 43 Stockholm
tel 0046 8 664 31 79
ingeoskarsson@telia.com


*******
*******
****** A-Infos Nyhetsprojekt *****
Nyheter av intresse för anarkister

Prenumerera -> epost LISTS@AINFOS.CA
med meddelandet SUBSCRIBE A-INFOS-SV
Info -> http://www.ainfos.ca/
Kopia -> vg och inkluderar dessa rad