A - I n f o s
a multi-lingual news service by, for, and about anarchists **

News in all languages
Last 40 posts (Homepage) Last two weeks' posts

The last 100 posts, according to language
Castellano_ Català_ Deutsch_ Nederlands_ English_ Français_ Italiano_ Polski_ Português_ Russkyi_ Suomi_ Svenska_ Türkçe_ The.Supplement
{Info on A-Infos}

(sv) Motkraft Nyhetsbrev #149

From Motkraft Nyhetsbrev <nyhetsbrev@motkraft.net>
Date Sun, 23 Mar 2003 15:20:51 +0100 (CET)


________________________________________________
A - I N F O S N Y H E T S P R O J E K T
http://www.ainfos.ca/
http://ainfos.ca/index24.html
________________________________________________

=================================================================
M O T K R A F T N Y H E T S B R E V nummer 149
m o t k r a f t n y h e t s b r e v utkom 22 februari 2003
=================================================================

---------------------------------------
Innehåll i Motkraft Nyhetsbrev #149
---------------------------------------



GLOBAL AKTIONSDAG MOT IRAKKRIGET

1. Över hundratusen demonstrerade i Sverige mot kriget
2. Nordiska massdemonstrationer mot kriget
3. Tolv miljoner deltog i fredsmanifestationerna
4. Subcomandante Marcos: Upproret som säger nej!
5. Stockholm: Kurs i olydnad mot USA:s krig
6. När kriget bryter ut


NYHETER

7. Helsingfors: Utlänningsverket ockuperades
8. Bolivia: Massuppror mot nyliberalismen
9. Första svenskarna dömda för Genua-kravallerna


INSÄNT

10. FAS: Förstör reklamen på universiteten
11. AFA Stockholm: Nazister konfronterades på Söder
12. Planka.nu uppdaterad


----------------------------------------------------------------
G L O B A L A K T I O N S D A G M O T I R A K K R I G E T
----------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------
1. Över hundratusen demonstrerade i Sverige mot kriget
-------------------------------------------------------

Över hundratusen demonstranter blev Sveriges bidrag till den
globala protestdagen mot USAs planerade krig mot Irak. Det
globala kriget kommer inte kunna bedrivas utan globala
protester och antikrigsrörelsen visar att den lärt sig av
globaliseringsrörelsen att mobilisera. Klyftan mellan
makthavare och medborgare har sällan varit så tydlig. Det är de
sociala rörelserna och den utomparlamentariska vänstern som är
den drivande kraften i protesterna, medan de politiska partierna
förhåller sig avvaktande och regeringarna sluter upp bakom
krigsplanerna.


-----
Borås
-----

Tvåtusen demonstranter bedömde Göteborgsposten det till. Många
var det i alla fall. Demonstrationståget var helt tyst under
marschen, vilket var synd. Sedan följde tal på Stora torget av
(v), Svenska kyrkan, socialdemokraterna och ett par invandrar-
föreningar. En viss radikalitet kunde spåras hos (v) och en av
invandrarföreningarnas tal, men annars var det rätt blekt. Någon
liten vänsterfigur hade spexat till det lite genom att klä ut
sig till George Bush. Irakiska flaggan var fullt synlig i
manifestationen. Arrangörer var Vänsterpartiet Borås, Ung
Vänster västra och östra Borås, VSF Borås, socialdemokraterna
Borås, SSU Borås, Irakier i exil, Iranska föreningen, Attac
Sjuhärad, Svenska Freds Ulricehamn, Svenska Kyrkan Toarp,
miljöpartiet Borås, Grön Ungdom Borås med flera.


----------
Eskilstuna
----------

I Eskilstuna samlades över 600 personer för att demonstrera
mot krig. Huvudparollerna var "inget stöd till USA:s oljekrig",
"Inget missbruk av FN för krig", och "solidaritet med Iraks
befolkning för fred och demokrati". Demonstrationen, som
arrangerades av nätverket Eskilstunabor Mot Krig, var den
största som hållits i Eskilstuna på åratal.


-----
Falun
-----

I Falun demonstrerade 1400 enligt räknare. Det var dock inte
den största demonstrationen genom tiderna i Falun som Falu
Kuriren antydde. Om inte annat så var det åtminstone större
demonstrationer 1917. Innan trodde många att vi högst skulle
bli hundra, så antalet deltagare var långt över förväntan.
Det var också en stor majoritet "vanliga" människor.
Tråkigt nog var det inga slagord. Det var en gubbe med gitarr
som sprang omkring och försökte få människor att sjunga med,
verkade gå sämre och sämre ju längre demon hade pågått. Vi hade
en liten frihetlig sektion som försökte oss på att dra igång
något slagord, gick dock inte så bra.
Efteråt hölls det ett tal, lyssnade inte så noga, tyckte dock
att det verkade lite lamt, det hade dock sina godbitar.
Största jublet tror jag kom när alla organisationer som
ställde upp på ett upprop räknades upp och syndikalisterna
och SUF nämndes.


--------
Gislaved
--------

Mellan 100 till 150 människor demonstrerade i Gislaved mot
USA:s krigsplaner mot Irak. Flera tal mot kriget och
USA-imperialismen hölls av representanter från RKU,
Ungsocialisterna och Ung vänster, som också var arrangörer till
demonstrationen.


-----
Gävle
-----

Gävlenätverket mot krig samlade idag ett tusental Gävlebor i
demonstration mot ett stundande krig mot Irak.
- Det är den största demonstrationen i Gävle på mycket, mycket
länge säger Björn Öberg från nätverket.
Parollerna för demonstrationen var "Nej till krig! Nej till
diktatur", "Inget svenskt stöd till kriget" och "Upphäv
sanktionerna mot Iraks folk". Bland de som slöt upp i
demonstrationen syntes bla Tomas Di Leva med familj.
På Stortorget talade Inger Schörling (mp), EU-parlamentariker
och Mirza Bahram från Kurdistan National Kongress som båda
tog avstånd från såväl krig som Saddam Husseins terrorregim.
Läs resolutionen som antogs av demonstrationen och SUFs tal på:
http://www.motkraft.net/nyheter/580/


--------
Göteborg
--------

Förberedelsearbetet inför antikrigsdemonstrationen i Göteborg
har präglats av splittring och rättshaveristernas Mecka. Det
har utvecklats två olika nätverk där KPML(r) är drivande i det
ena, och diverse ickevåldare runt Göteborgs ickevåldsnätverk
tillsammans med Socialist Workers-gruppen i Attacs
antikrigsgrupp i det andra. Socialistiska Partiet/
Ungsocialisterna och Vänterpartiet/Ung vänster har fördjäves
försökt ena de två nätverken men utan att lyckas. Den
frihetliga vänstern har hållt sig utanför planeringsarbetet
även om det har funnits en önskan från SP/(v)-falangen om att
SAC-Syndikalisterna skulle gå in och försöka tvinga ihop de
båda nätverken till ett.
Inför demonstrationen den 15 februari så diskuterades i båda
nätverken hur man skulle agera. Socialist Workers ledning i
London hade gett Åsa Hjalmers order om att alla skulle
demonstrera i Stockholm och det var således denna linje som
Attacs antikrigsgrupp arbetade efter. Pacifisterna runt
Göteborgs ickevåldsnätverk höll med om att det är bättre om man
enbart demonstrerar i Stockholm, så Koalitionen för fred i
mellanöstern beslutade sig helt enkelt för att anordna bussresor
till Stockholm. Hela 150 personer anmälde sitt intresse enligt
deras egna pressmeddelanden, vilket borde betyda att det var
minst 50 som åkte med.
Som tur var arrangerade nätverket Stoppa USAs krig en
demonstration som samlades på Götaplatsen kl. 13.00.
Uppskattningsvis mellan 20 000 och 25 000 människor valde att
inte åka till Stockholm utan att istället demonstrera på
Göteborgs gator. Demonstrationen var otroligt stor och kan rent
av ha varit lika stor som Göteborgsaktionens lördags-
demonstration under EU-toppmötet. När fronten kom fram till
Gustav Adolfs Torg som var slutmålet för demonstrationen så
hade inte ens hälften lämnat Götaplatsen. Först en bra bit över
tre hade alla lämnat Götaplatsen. Långt bak i tåget samlades ett
litet svart/röd-svart block som samlade ett par hundra deltagare
bakom SUF:s och Alarms banderoller. "Fred mellan folk, krig
mellan klasser!", "1, 2, 3, 4 - we don´t wan't your fucking war,
5, 6, 7, 8 - organize and smash the state!", "George Bush we
know you, daddy was a killer to!" var de slagord som skreks mest
i detta block.
Väl nere vid Gustav Adolfs Torg bestämde sig en del av det
svarta/rödsvarta blocket att gå bort till det brittiska
konsulatet för att blockera det för en stund. Cirka 75 personer
ställde sig utanför med banderoller och någon passade på att
spraya "No war on Iraq" på byggnadens fasad. Efter cirka 10
minuter upplöstes "blockaden" av det stängda konsulatet och
gruppen gick bort för att lyssna på talen vid Gustav Adolfs
Torg. Kylan gjorde att folk snabbt droppade av, eller så är det
bara som så att folk inte i första hand går på demonstrationer
för att lyssna på tal utan främst för att visa sitt ställnings-
tagande? När Ulf Nilsson från KPML(r) entrade scenen för att på
klockren hamnarbetargöteborgska häckla USA-imperialismen var det
glest i leden på Gustav Adolfs Torg. Men demonstrationen som
sådan var en kraftfull manifestation och visade att det är många
som inte accepterar USAs världsherravälde. Även om planerings-
arbetet har präglats av navelskåderi och splittring så var
demonstrationen en mycket kraftfull uppvisning av folkligt
missnöje över en flat svensk utrikespolitik och ett steg i
rätt riktning.


---------
Jönköping
---------

Här i melodifestivalstaden Jönköping var det 2000 personer
enligt lokalteves beräkning. Det var en av de största
demonstrationerna någonsin i Jönköping och det kändes jävligt
skoj! Vi gick från Hovrättstorget till Hoppetstorg. Vi slog
knut på ett kvarter och det var ett riktigt långt led.


------------
Kristinastad
------------

Banderoller och slagord talade sitt tydliga språk; Nej till
krig! Vilket land står på tur? En liten hund bar plakatet
"Hundar mot krig". En vackert målad banderoll föreställande
Picassos målning Guernica (en spansk stad som terrorbombades
på 30-talet) påminde oss om de som egentligen drabbas av krig
oskyldiga civila, djur och natur (målningen hänger på en vägg i
FNs högkvarter, men har täckts över). Talare berättade för de
350 demonstranterna om ett land i misär, som under förra kriget
bl a blev av med 90% av sin elförsörjning. Ett land som lidit
hårt under de senaste 12 årens sanktioner där, enligt Unicef,
ca 500 000 barn avlidit just på grund av sanktionerna.
Man poängterade även USAs huvudsakliga intresse - oljan. I
officiella dokument från USAs myndigheter berättar man i
turordning vad som ska prioriteras efter ett krig (som man
givetvis "vunnit"). Den första punkten handlar inte om att
förse befolknignen med medecin, mant eller rent dricksvatten,
nej, prioritet nummer ett är att se till att oljan, under USAs
kontroll kan fortsätta flyta.
Arrangörer var Ung Vänster Kristianstad, KPML(r), RKU och
Palestinska föreningen.


---------
Linköping
---------

I Linköping var det mellan 1500 och 2000 deltagare som gick
från Stora Torget till Lilla Torget. Det blev en lugn
demonstration utan att något särskilt hände. Demonstrationen
arrangerades av Fredsnätet Linköping.


----
Lund
----

I Lund var vi 2400 pers enligt arrangörer som såg ut att räkna
varenda person rätt noggrant. Men säkert tillkom en del
samtidigt som andra hoppade av så det var antagligen sammanlagt
ytterligare några. Tåget såg i alla fall riktigt, riktigt långt
ut! (Man kunde förstås inte se hela samtidigt men det sägs att
tåget nästan bet sig självt i svansen, det vill säga att slutet
precis hunnit lämna Stortorget när fronten kom tillbaka dit
efter att ha gått via Stora Södergatan, Stadsbiblioteket,
Clemenstorget, Centralstationen, Bantorget och Lilla
Fiskaregatan.) Mycket "vanliga" människor deltog, det var få
plakat och en hel del skrikande av ramsor mot kriget.
Demonstrationen arrangerades av ABF, Ordfront, Miljöpartiet,
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet med flera.


---------
Stockholm
---------

När klockan var prick två var hela Norra Bantorget fyllt. Då
fick polisen det till 35 000 personer som hade samlats, och
slutade sedan att räkna. Sidogatorna svämmade över och en strid
ström folk kom från centralstationen och city gående.
Organisatörerna räknade det till hundratusen deltagare, en
kanske överdriven siffra, men långt över femtiotusen var det
garanterat. Det gör det till Stockholms största
fredsdemonstration. De flesta demonstranterna kunde inte se
scenen, eller höra talen från Nätverket mot krigets olika
representanter, skådespelare och politiker. En kall
stockholmsdag, men med klar himmel och lätt vind, som gjord
för de hundratals demonstrationsbanderollerna: Skolelever,
fackföreningar, vänsterorganisationer "mot kriget, mot Bush,
mot USA-imperialismen".
Talare efter talare fördömde krigsplanerna, uppmanade FN och
de svenska politikerna att inte ge USA stöd, och förespråkade
freden. Men räcker det?
- När kriget bryter ut måste vi ta vårt ansvar och ta till
civil olydnad, sade America Vera-Zavala, Attac, från scenen på
Norra Bantorget.
Demonstrationer måste kompletteras med deserteringar, olydnad,
blockader och strejker av företag som stödjer kriget och
protester utanför konsulat. Rederier som Stena Line och Svenska
Orientlinjen har enligt Dagens Industri (9/1) slutit avtal med
brittiska militären för att hyra ut fartyg för transporter. Hela
krigets infrastruktur, såväl ekonomiskt som organisatoriskt, är
beroende av vårt samarbete och därigenom sårbart för vår
olydnad.
Manifestationen var tvärpolitisk. Men det var som vanligt
vänstern som var motorn i organiserandet. Och den
utomparlamentariska vänstern hade ett stort block med SACs
rödsvarta fanor och Globalisering Underifrån, Anarkist-
federationen och Syndikalistiska Ungdomsförbundets ljudssystem.
Både demonstrationsledningen och polisen försökte till en början
stoppa högtalarbilen, men tvingades släppa igenom den och ett
pumpande ljudsystem drog snabbt till sig folk till det
utomparlamentariska blocket.
Andra block var olika skolgrupper för fred, fackföreningar och
exilvänstergrupper från olika länder. Åldrar och nationaliteter
blandades. Gamla FNL-demonstranter berättade glatt att denna
demonstration var lika stor, eller större, än FNL-rörelsens
gemensamma enade första majtåg med socialdemokraterna 1972.
När täten av demonstrationen nått fram över hela staden till
USAs ambassad stod "svansen" fortfarande kvar. I timmar i kylan
ringlade tåget genom stan, för att lyssna på de avslutande talen
vid Berzelihallen, så nära det gick att komma ambassaden.


---------
Sundsvall
---------

Lördagen den 15 februari, den internationella aktionsdagen mot
USA:s tänkta krig i Irak, anordnade Fredskoalitionen i Sundsvall
en demonstration under paroller som "Stoppa USA:s krig" och
"Inget svenskt stöd till kriget".
Uppslutningen var oerhört bra för att vara i Sundsvall: flera
av varandra oberoende källor uppger antalet till över tusen
personer.
Tal hölls av bland andra Syndikalistiska Ungdomsförbundet i
Sundsvall, Rättvisepartiet Socialisterna, Miljöpartiet och
icke-organiserade individer mot krig. De som frös kunde äta av
den varma vegansoppa som koalitionen ordnat.
Demonstrationen var mycket större än vad arrangörerna väntat,
och en viss oro finns nu för att lokalen som hyrts för nästa
veckas "fredsfest" kommer vara allt för liten. Men det finns ju
värre problem man kunde ha haft...


---------
Uddevalla
---------

Lördagen den 15 februari kl 13.00 spelades teatern "Sagan om de
två tornen: Herr Buskes sökande efter det svarta godiset" upp i
Uddevalla, som en del av de internationella protester mot det
hotande kriget mot Irak.
I rollerna fann man Herr Buske och hans högra hand Tony. Man
fann också Kung Hussein som höll Ira K i koppel. Mr Coffe och
Monsieur fanns också på plats. Utöver detta var det två
amerikanska soldater och en berättare.
Det var mycket lyckat. Publiken var nöjd och visade stor
uppskattning.
/ Spartakusgruppen


--------
Västerås
--------

I Västerås demonstrerade 1000-1500. Helt otroligt mycket folk.
Arrangörerna hade hoppats på 500. Det brukar vara kring 100 på
demonstrationer i Västerås.Arrangörer var Antikrigsnätverket.


-----
Växjö
-----

I Växjö så demonstrerade mellan 1500 och 2000. Demonstrationen
arrangerades av Nätverket Kronoberg - Nej till krig mot Irak.
Det dök upp ett gäng nazister som tänkte störa demon. Polisen
bussade iväg dem innan de hann göra något.


-------------
Övriga landet
-------------

Övriga orter som demonstrerade: Luleå (1200 deltagare), Malmö
(5000), Norrköping (ca 1000), Halmstad (800), Piteå (ca 1000),
Sandviken (300), Simrisehamn (150), Skellefteå (500), Karlshamn
(450), Karlskrona (450), Umeå (3000) och Östersund (1000).
Dessutom hölls manifestationer i Helsingborg, Söderhamn, Boden,
Kalmar, Visby, Kiruna, Ludvika, Lysekil och Motala.

Källa: Socialism.nu, Indymedia Sverige, Yelah


-------------------------------------------
2. Nordiska massdemonstrationer mot kriget
-------------------------------------------


-------
Danmark
-------

I Köpenhamn råder likt Stockholm stora oklarheter hur många som
deltog i manifestationen. Arrangörerna anklagar polisen för att
givit för låga siffror. Mellan 20 000 50 000 deltagare
samlades på Christiansborgs slotsplads och gick förbi USA och
Storbrittaniens ambassader. I Århus var Rådhuspladsen överfull
av 5000 demonstranter, medan 2 000 samlades i Aalborg.
www.modkraft.dk
www.stop-terrorkrigen.dk


-----
Norge
-----

I Norge hölls närmare ett femtiotal demonstrationer i hela
landet under lördagen. I Oslo hölls den största freds-
demonstrationen i Norges historia, med 60 000 deltagare. Även
Trondheim (20 000), Bergen (15 000) och Stavanger (10 000) höll
demonstrationer, där deltagarantalet blev femsiffrigt. I hela
Norge deltog sammanlagt över 135 000 personer i freds-
manifestationer i 49 orter.
www.indymedia.no


-------
Finland
-------

I Helsingfors samlades 15 000 personer i en färgglad och varm
demonstration, som med trummor, dans och uppträdanden trotsade
kylan. Polisen avbröt oväntat demonstrationen när den närmade
sig USAs ambassad, och manifestationen avslutades istället
utanför estländska ambassaden. Där framfördes protester mot
att Estland förbjudit alla fredsdemonstrationer den 15:e.
Några hundra estländare tog sig till Helsingfors och deltog i
fredsmanifestationen där.
Även i flera andra finska städer hölls stora manifestationer.
5 000 samlades i Åbo, 2000 i Tammerfors och 1000 i Uleoborg.
www.vaikuttava.net/
www.tottelemattomat.org/


-------------------------------------------------
3. Tolv miljoner deltog i fredsmanifestationerna
-------------------------------------------------

Aktionsdagen tog hela världen med överraskning. Indymedia räknar
att över tolv miljoner deltog i demonstrationer den 15 februari.
I ort efter ort världen över demonstrerade långt fler än vad
arrangörerna hade vågat drömma om. Över en miljon demonstranter
i Rom (några säger upp till två och en halv miljon), en miljon
var i Madrid och Barcelona. 750 000 till en miljon i London, och
800 000 i Paris. En halvmiljon i London och New York. Den
största globala protesten någonsin visar att det uppsving
globaliseringsrörelsen medfört har blivit en betydande politisk
faktor.


------
Europa
------

Flera miljoner människor demonstrerade över hela Europa mot ett
krig mot Irak och mot regeringarna som vill starta krig.
Demonstrationer ägde rum i alla huvudstäder och flera andra
städer i Europa. Medan regeringarna är splittrade, visade
miljoner med människor att de delar samma mål: inget krig mot
Irak.
Samtidigt pågick aktioner i Tyskland, Belgien och Nederländerna
för att blockera frakten av amerikansk militärutrustning.
I Portugal demonstrerade över 100 000 människor i 20 olika
städer. Regeringen hävdade att organisatörerna och deltagarna
egentligen inte vill ha fred utan i huvudsak bara är
"antiamerikaner".
I Spanien och Baskien, ett land splittrat av interna konflikter
enades mot kriget. I över 50 städer skedde demonstrationer.
Både Barcelona och Madrid samlade demonstrationer med en miljon
deltagare. Spanska regeringen är en av de starkaste huvud-
motståndarna mot ett Irakkrig och alla partier, förutom
regeringspartiet, uppmanade folk att delta i demonstrationen.
Längst hela atlantkusten riktades demonstrationerna även emot
oljetransporterna, i och med oljetankern Prestige som sjunkit
och förstört hela kusten. Miljöaktivister hade samlat ihop olja
längst hela kusten och skanderade "Vill ni ha olja, ta den här".
Tusentals demonstrerade i olika baskiska städer. På fredag-
kvällen attackerade polisen en gatufest i Iruñea, Pamplona.
Amsterdams demonstration med 100 000, var den största i
Nederländerna sedan åttiotalets kärnvapensprotester. I
grannlandet Belgien hölls en lika stor demonstration i Bryssel.
Även i Dublin var det en av de största demonstrationerna i
stadens historia, med 100 000 deltagare. Demonstranter från
hela Irland reste till huvudstaden för att göra sina röster
hörda mot kriget och protestera mot Shannonflygplatsen som
används av den amerikanska militären. Manifestationen fick
genom sin bredd, livlighet och soliga väder en närmast
karnivalsk stämning. Mindre demonstrationer hölls även i
Cork och i Belfast, där 30 000 deltog.
I Aten sköt polisen tårgas mot de 200 000 demonstranterna
utanför USAs ambassad. 50 000 deltog i manifestationer i
andra städer, varav största delen gick i Thessaloniki.
I städerna Klagenfurt, Salzburg, Bregenz och Wien demonstrerade
40 000 österrikare. I Wien anslöt sig en grupp sympatisörer
till högerextrema partiet FPÖ till demonstrationen.
Schweiz folkrörelser hade bara några veckor innan organiserat
protester mot World Economic Forums möte i Davos, men lyckades
ändå organisera en demonstration med 40 000 deltagare i Bern.
Polisen försökte stoppa demonstrationer i Istanbul genom att
gripa fler a hundra demonstranter innan manifestationen, varav
flera kända skådespelare greps som organisatörer. Trots det
samlades 5 000 demonstranter. Efter demonstrationen fortsatte
en grupp protestera mot fängelseförhållandena för före detta
PKK-ledaren Öcalan, på treårsdagen av hans gripande och
kravaller med polisen utbröt. Demonstrationer hölls även i
flera andra turkiska städer.
I flera städer i östeuropa hölls större och mindre freds-
manifestationer. Myndigheterna försökte förbjuda freds-
demonstrationen i Budapest, så istället hölls två olika
manifestationer. 3000 personer bildade en mänsklig fredskedja
över frihetsbron. Senare på kvällen demonstrerade tiotusentals
i den största fredsdemonstrationen någonsin i Budapests historia.
Högerextremister försökte ta sig in och infiltrera
demonstrationen. I Prag samlades 1000 tjecker. Tre tusen deltog
i Warsawa och flera andra polska städer hade rekordstora freds-
demonstrationer. I Ryssland hölls en fredsdemonstration med 200
deltagare mot både kriget i Irak och Tjetjenien, som för första
gången organiserades enbart av vänstern , utan stalinister och
nationalbolsjeviker. I Zagreb, Kroatiens huvudstad demonstrerade
10 000 personer, vilket blev den största demonstrationen i forna
Jugoslavien.


--------
Oceanien
--------

Demonstrationerna mot krig nådde oväntade nivåer över hela
Oceanien, från Hawaii till Australien. De startade på fredagen
med 200 000 i Melbourne och slutade på söndagen med 250 000 i
Sydney. Dessutom hölls demonstrationer i fler a nya zeeländska
och australiska städer. I sydöstra Asien hölls manifestationer
och aktioner i Jakarta, Filipinerna och Öst timor. Dessutom
skedde aktioner på Hawaii.


------------
Mellanöstern
------------

I Israel demonstrerade 2000 palestinier och judar i Tel Aviv mot
kriget.
Utanför FNs högkvarter i mellanöstern i Beirut, Libanon,
samlades tusentals demonstranter. Manifestationen var unik i den
bemärkelse att aktivister tog initiativet ifrån de reaktionära
partier och politiker som alltid brukar ställa sig i täten.
Istället hölls ett demonstrationsblock utan Saddam Hussein-
bilder, bakom den gemensamma frontparollen "Nej till kriget,
nej till diktatur". I blocket ingick palestinska studenter,
homosexuella med banderoller som "kom ut mot kriget" och många
vänsterorganisationer. Kvällen avslutades med en vänsterkonsert.


----------
Sydamerika
----------

Över hundratusen sydamerikaner demonstrerade mot Bushregimens
krigsapparat under helgen. Medan folket i Bolivia hade fullt upp
med upproret mot sin egen regering, deltog aktivister i andra
länder i de globala protestera. I Uruguay deltog 50 000
människor i demonstrationer ibland annat Montevideo. I Sao
Paulo, Brasilien demonstrerade 30 000 och 15 000 i Rio de
Janeiro. Samtidigt gick 15 000 ut på gatan i flera argentinska
städer och 3000 i chilenska Santiago. Manifestationer hölls även
i Quito, Ecuador och Peru.


-----------
Nordamerika
-----------

Från Mexiko City, där 50 000 samlades till Montreals 150 000,
deltog närmare en och en halv miljon i hela Nordamerika i
demonstrationer mot kriget. Stora manifestationer hölls i USA
mot den egna regimens krigsplaner. I New York samlades 500 000
trots myndigheternas trakasserier, polisvåld och kyla medan
200 000 demonstrerade i San Fransisco.

För demonstrationsrapporter från hela världen, se Indymedia:
www.indymedia.org
Bilder från demonstrationer över hela världen:
www.punchdown.org/rvb/F15


-------------------------------------------------
4. Subcomandante Marcos: Upproret som säger nej!
-------------------------------------------------

Kommunike från Zapatistarmén för nationell befrielse, EZLN, som
lästes upp under antikrigsdemonstrationen i Rom, Italien, den 15
februari. Den lästes upp av Heidi Giuliani, modern till
aktivisten Carlo som avrättades av den italienska polisen i
Genua juli 2001.

Bröder och systrar av det rebelliska Italien

Hälsningar från männen, kvinnorna, barnen och de gamla i
Zapatistarmén för nationell befrielse. Våra ord har blivit moln
för att kunna färdas över oceanen och nå till den värld som
finns i era hjärtan.
Vi vet att idag hålls demonstrationer över hela världen för att
säga "nej" till Bushs krig mot det irakiska folket.
Och det måste sägas på det sättet, eftersom det är inte det
nordamerikanska folkets krig, och det är inte heller ett krig
mot Saddam Hussein.
Det är ett pengarnas krig, som representeras av herr Bush
(kanske för att visa att han saknar helt intelligens). Och det
riktas mot mänskligheten, vars öde nu står på spel på irakisk
jord. Detta är ett skräckens krig.
Dess mål är inte att besegra Hussein i Irak. Dess mål är inte
att få bort al Quaida. Det är inte heller att befria det
irakiska folket. Det är inte rättvisa, eller demokrati, eller
frihet som driver denna terror. Det är skräck.
Skräcken att en hel värld kommer att vägra att acceptera en
polisman som säger vad som ska göras, hur det ska göras och när
det ska göras. Det är skräck.
Skräck att världen kommer att vägra behandlas som en rånad.
Skräck för den mänskliga essens som kallas revolt.
Skräck att de miljoner människor som mobiliserar idag över hela
världen kommer att vara framgångsrika föra fram freden.
Eftersom de som drabbas av bomberna som kommer att släppas över
irakisk mark kommer inte bara vara irakiska civila, barn,
kvinnor, män och gamla, vars död bara kommer att vara en olycka
på den utstakade, godtyckliga vägen, för han åkallar gud som
sitt alibi för förstörelse och död.

Personen som leder denna galenskap (och som stöds av Berlusconi
i Italien, Blair i England och Aznar i Spanien), herr Bush,
använde pengar för att köpa sig den makt som han försöker
använda mot det irakiska folket.
Det får inte glömmas bort att herr Bush är ledaren för den
självutnämnda världspolisen, tack vare ett bedrägeri som var så
enormt att det bara kunde döljas av skuggan från twin towers i
New York och blodet från offrena i terroristattacken den 11
september 2001.
Varken Hussein eller det irakiska folket spelar någon roll för
den nordamerikanska regeringen. Vad som är viktigt för dem är
att kunna visa att de kan begå sina brott i vilken del av
världen som helst, vid vilket ögonblick som helst och att de
kan göra det helt ostraffat.
Bomberna som kommer att falla över Irak kommer också att falla
över alla jordens nationer. De kommer att falla på våra hjärtan,
och gör rädslan de bär med sig universal.
Kriget är mot mänskligheten, mot alla ärliga män och kvinnor.
Detta krig försöker uppnå att vi ska känna skräck, att vi ska
tro att den som har pengar och militär styrka också har rätt.
Detta krig hoppas att vi alla bara ska rycka på axlarna, att vi
ska göra cynismen till vår nya religion, att vi ska fortsätta
vara tysta, att vi ska bekräfta att vi ska underordna oss, att
vi ska ge oss. att vi ska glömma.
Att vi ska glömma Carlo Giuliani, rebellen från Genua.
Vi zapatister är de som drömmer om våra döda. Och idag drömmer
våra döda ett rebelliskt "nej".
För oss finns det bara en värdig värld och en värdig handling
ställda inför detta krig. Ordet "nej" och den rebelliska
handlingen.
Det är därför vi måste säga "nej" till kriget.
Ett "nej" utan villkor eller ursäkter.
Ett "nej" som inte är halvdant.
Ett "nej" utan gråzoner.
Ett "nej" med alla de färger som pryder världen.
Ett "nej" som är tydligt, kategoriskt, högljutt, definitivt och
globalt.

Vad som står på spel i detta krig är relationen mellan de
mäktiga och de svaga. Den mäktige är mäktig bara för att han
gör oss svag. Han lever på vårt arbete, på vårt blod. Det är så
han blir fet medan vi tynar bort.
De mäktiga har åkallat gud till stöd för sin sida i detta krig,
så att vi ska acceptera deras makt och våran svaghet som något
som har bestämts i en gudomlig plan.
Men det finns ingen gud bakom detta krig annat än pengarnas gud,
inte heller någon rätt annat än begäret efter död och
förstörelse.
De svagas enda styrka är deras värdighet. Det är det som
inspirerar dem att kämpa för att kunna vägra tt lyda de mäktiga,
för att kunna revoltera.
Idag finns ett "nej" som ska försvaga de mäktiga och stärka de
svaga: ett "nej" till kriget.
En del frågar som om det ordet som har övertygat så många över
hela världen är förmöget att hindra kriget, eller när det har
börjat, att stoppa det.
Frågan är inte om vi kan förändra de mäktigas mördarmarsch. Nej.
Frågar vi måste ställa oss är: kan vi leva med skammen att veta
att vi inte gjort allt för att hindra eller stoppa detta krig?
Den värdiga mannen eller kvinnan kan inte sitta tysta och
likgiltiga i detta ögonblick.
Alla av oss, måste säga "nej" med vår egen röst, på vårt eget
sätt, på vårt eget språk och med våra egna handlingar.
Och om de mäktiga vill göra rädslan för död och förstörelse
universell måste vi göra detta "nej" universellt.
Eftersom ett "nej" till detta krig är också ett "nej" till
rädsla, ett "nej" till likgiltighet, ett "nej" till att ge sig,
ett "nej" till att glömma, ett "nej" till att förkasta vår
mänsklighet.
Det är ett "nej" som är för mänskligheten och mot
nyliberalismen.
Vi hoppas att detta "nej" överskrider alla gränser, att det
smyger sig förbi tullen, att det överkommer skillnader i språk
och kulturer, att de enar de ärliga och värdiga delarna av
mänskligheten som är, vilket inte får glömmas, i majoritet.
För det finns negationer som enar och skapar värdighet.
För det finns negationer som stärker och bekräftar det bästa i
män och kvinnor, det stärker nämligen deras värdighet.
Idag skyms himlen av krigsplan, med missiler som kallas
"intelligenta" bara för att dölja den dumheten hos de som
kommenderar dem och hos dem som likt Berlusconi, Blair och
Aznar legitimerar dem. Himlen skyms av satelliter som pekar ut
var det finns liv och där det kommer bli död.
Och marken befläckas av krigsmaskiner som färgar jorden med blod
och skam.

Stormen kommer.
Men gryningen ska komma bara orden som blivit moln för att sig
över gränserna blir till ett "nej" i sten, och de kan göra en
öppning i mörkret, en spricka som morgondagen kan slinka in
igenom.
Bröder och systrar av det rebelliska och värdiga Italien.
Var vänliga att acceptera detta "nej" som vi zapatister, de
minsta, skickar till er.
Tillåt vårt "nej" att förenas med ert och med alla andra "nej"
som växer idag över hela jorden.
Leve upproret som säger "nej!".
Död åt döden!

Från bergen i sydöstra Mexiko
För den allmänna comandancian för den underjordiska
revolutionära indiankommittén (CCRI-CG) av Zapatistarmén för
nationell befrielse, EZLN
Subcomandante Insurgente Marcos
Mexiko, februari 2003


--------------------------------------------
5. Stockholm: Kurs i olydnad mot USA:s krig
--------------------------------------------

En heldagskurs med diskussioner, föredrag och olydnadsplanering
mot USAs krig i Irak.

Föredrag och diskussioner om:
* Bakgrund till situationen i Irak och USA:s krigshets.
* Olydnadsaktioner / civil olydnad: hur gör man?
· Repression och utdefiniering: Hur förhåller vi oss till
polisen och andra politiska grupper?
* Aktivistnostalgi och internationell utblick: var kan vi hämta
inspiration och idéer ifrån?
* Olydnadsplanering: Vad ska vi göra nu?


Lördag 1 mars 2003 - heldag i Stockholm.
Kursen är gratis. Anmälan till: olydnad@motkraft.net
Vegokäk kommer finnas till självkostnadspris.

Välkommen!

/ Några olydiga i Stockholm


------------------------
6. När kriget bryter ut
------------------------

Inom tjugofyra timmar efter det att USA officiellt attackerat
Irak kommer det att ske aktioner och demonstrationer mot kriget
runt om i världen. Närmaste helgen efter krigsutbrottet kommer
det sedan att hållas en större demonstration. Förutom
demonstrationer kommer det att hållas spontana aktioner mot
ambassader, konsulat och företag involverade i kriget.
Planera egna aktiviteter i er stad! Hör av er till Motkraft om
vad som är planerat.

Göteborg Samling på Gustav Adolfs torg kl 18.00 samma kväll samt
klockan 13.00 på Götaplatsen lördagen efter.

Gävle Samling 17.00 på Stortorget.
Linköping Samling 14.00 närmaste lördagen.

Lund Samling på Stortorget kl. 18.00 samma kväll (ta med
facklor). Därefter samling Stortorget varje lördag kl. 11.00.

Stockholm Samling på Sergels torg 18.00 om det är en vardag
eller 14.00 om det är helg. Nästföljande lördag klockan 14.00
kommer det att arrangeras en större demonstration på Sergels
torg.

Växjö Samling Vattentorget samma dag 17.00 (vardagar) eller
12.00 (helg).



-----------------------------------------------------------------
N Y H E T E R
-----------------------------------------------------------------


---------------------------------------------
7. Helsingfors: Utlänningsverket ockuperades
---------------------------------------------

Sju personer tillhörande aktivistgruppen No Border genomförde på
fredagen 21 februari en sittande demonstration på Utlännings-
verkets kundbetjäningskontor på Brädgårdsgatan i Helsingfors.
Aktivisterna ville fästa uppmärksamhet vid utvisningen av en
armenisk familj tidigare i veckan. Familjen har hunnit bo i
Österbotten flera år. Föräldrarna studerar vid yrkesskolan i
Brahestad och den äldre sonen går i gymnasium. Den yngre sonen
och modern uppges lida av traumatiska störningar. Då utvisningen
skulle genomföras rymde den äldre sonen.
Demonstranterna krävde att utvisningsbeslutet omprövas med
hänvisning till FN:s konvention om barns rättigheter.

/ No Border

Läs mer:
http://www.vaikuttava.net/article.php?sid=3269


------------------------------------------
8. Bolivia: Massuppror mot nyliberalismen
------------------------------------------

Från den 13 februari har Bolivia skakats av ett uppror mot den
nyliberala ekonomiska politiken. Våldsamma sammanstötningar
utanför presidentspalatset, strejker och demonstrationer fick
presidenten att fly och regeringen att avgå.

Händelseförloppet dag för dag:

13 februari: 20 människor sköts ihjäl bara i huvudstaden La Paz
igår, och över 100 skadades. Presidenten fick fly hals över
huvud när folkmassor (till vilka även poliser anslutit sig)
stormade och satte eld på presidentpalatset.
Drivande i upproret är Evo Morales (från Movimiento al
Socialismo) och den trotskistiska ordföranden för lärarfacket,
Wilma Plata. Syftet är att störta den liberale presidenten och
stoppa IMF-programmet. Militären har med övervåld tagit huvudstaden
i besittning och håller där massorna i skräck något som
givetvis gläder borgare världen över. Men runtom i landet
förbereder sig massorna för att gå vidare med generalstrejk,
vägblockader och jättemarscher. I gruvarbetar-
staden Oruro (där min släkting befinner sig) har folkmassor
tagit centrum och stadshuset i besittning.

14 februari: Trots att den liberale presidenten Goni mobiliserat
armén, fortsätter upproret som syftar till att störta honom och
hans kapitalistiska styre. Även om militären kunnat säkra
presidentpalatset (som stormades och delvis brändes av tusentals
protesterande i förrgår) och vissa nyckelpunkter, kan de inte
hålla massorna helt nere. Just nu rapporteras till exempel om en
protestmarsch med tusentals i staden Potosi. "Död åt den
blodsbesudlade presidenten! Död åt den kriminelle Goni! Kom bara
med gevär och kulsprutor, folket kan ni inte kväsa!" skanderade
de ("¡Muera el zorro sanguinario!", "¡Muera el Goni criminal,
carajo!", "¡Goni asesino: fuera de Bolivia!", "¡Fusil,
metralla... el pueblo no se calla!")
COB - den bolivianska fackliga landsorganisationen - ansluter
sig nu till upproret. Nu gäller kampen inte bara att stoppa
IMF-programmet, utan även att störta presidenten. COB har idag
utlyst en 48-timmars generalstrejk för att paralysera landet på
måndag och tisdag. COB kommer att kombinera generalstrejken med
att blockera vägar och landsvägar över hela landet. Huvudsyftet
är: Bort med Goni! Samtidigt har EU och George W. Bush uttalat
sitt obrottsliga stöd för president Goni. Bush har lovat utökat
ekonomiskt stöd till president Goni.
Hittills, under de senaste två dygnen har 21 personer dödats.
(Till dessa får man lägga de 23 som dödats dessförinnan sedan
upproret började i Chapare-området). Dessutom finns det
hundratals skottskadade och flera hundra fångar över hela
landet. Under hela torsdagen har bönder, arbetare och ungdomar
mobiliserat sigi La Paz, Cochabamba och Santa Cruz. I Potosí
blockerade gruvarbetarna vägarna (gruvorna ägs av presidenten).
Detsamma gjorde bönderna i Chapare, där en dödades och tre
skottskadades av militärens kulor.
Gårdagens konfrontationer mellan polis och militär har nu
övergått i konfrontation mellan folket, främst bönder
gruvarbetare och arbetslösa arbetare och militären samt delar
av poliskåren som återgått till sina repressiva uppgifter efter
att staten mutat dem med höjda löner (många poliser hardock
inte återvänt till sina uppgifter och förblir på folkets sida)
Situationen liknar den som störtade De la Rua i Argentina.
¡Que se vaya el gringo, carajo! (att "gringon" som är en
omskrivning för presidenten Sanchez de Lozada, som talar spanska
med kraftigt nordamerikansk brytning, ska gå, för fan!)
Folkmassorna möttes av tusentals soldater med pansarvagnar och
skarpladdade vapen. Efter att de stora, massiva demonstrationerna
upplösts övergick kampen, protagoniserad avsmå självständiga
grupper, som under hela kvällen och nattengjorde utspridda
aktioner mot banker och regeringsbyggnader.
Situationen var liknande i Cochabamba och Santa Cruz.

Taget från Socialistiskt Forum


------------------------
Bolivias regering avgick
------------------------

Efter de våldsamma oroligheterna i Bolivia den 12-13 februari
och de fortsatta demonstrationerna och strejkerna måndag och
tisdag 17-18 februari har regeringen avgått och president
Gonzalo Sánchez de Lozada, "Goni", har utnämnt en ny regering.
Antalet ministrar har minskats från 18 till 12.

Det råder knappast något tvivel om att regeringens avgång är ett
uttryck för att de i praktiken "sparkats" av presidentens. Han
försöker på detta sätt att rädda sitt egen politiska position,
och placera sig själv i en "landsfaderlig" roll ovan
oroligheterna. Sju av ministrarna från den tidigare regeringen
ingår i den nya. En av de ministrar som inte ingår i nya
regeringen är ministern för presidentens sekretariat, Carlos
Sánchez, som av oppositionen beskyllts för att vara huvud-
ansvarig för arméns våldsamheter. Vänsterpartiet MAS hotade att
deras 35 parlamentariker skulle gå i hungerstrejk om Sánchez
fick sitta kvar.

Presidenten förklarar att minskningen av ministrar skett av
besparingsskäl, som ett strå till stacken i de nedskärningar
som behövs för att få nya IMF-lån. Han har även sagt att han
ska sänka sin egen lön. Men detta försök att återupprätta hans
popularitet hos befolkningen ser ut att misslyckas. Det är väl
känt att Goni är en av Bolivias största kapitalägare, vars
förmögenhet närmar sig ett par hundra miljoner dollar.

Källa: Modkraft.dk


------------------------------
Bakgrund: Konflikten i Bolivia
------------------------------

"Blodbad i Bolivia" skriver media om händelserna i Bolivia den
12-14 februari. Artiklarna fortsätter med målande beskrivningar
av skottlossning utanför presidentpalatset i La Paz. Men vad är
det egentligen för ekonomiska och sociala konflikter som sliter
sönder ett latinamerikanskt land som Boliva? Danska Modkraft har
analyserat bakgrunden till upproret i Bolivia.

Bolivia har stora naturrikedomar, bland annat naturgas, men har
haft svårt att etablera produktions och distributionsbyggnader.
De hålls fast i ett skruvstäd av utländska ekonomiska och
politiska intressen.
Den bolivianske presidenten Gonzalo Sánchez de Lozada, kallad
Goni, och hans regering har lagt ett förslag på en skatt på runt
12 procent på alla löner över 800 bolivarer i månaden (
cirka 700). Detta kommer drabba 750 000 löntagare. Polisen, som
tillhör den grupp med lägst löner som drabbas av skatten, har känt
sig extra drabbade eftersom det strax innan ställt ett krav på
löneförhöjning på 40 procent för de mest lågavlönade poliserna.
Polisen svarade den 12 februari med arbetsvägran ochett faktiskt
myteri, och de barrikaderade sig i polisstationeri huvudstaden La
Paz. Militären sattes in och det blev konfrontationer mellan
militärenheter och poliser på Murillo-platsen strax utanför
presidentspalatset. Militärangreppet på polisen utlöste en massa
uppdämda folkliga protester. Det bolivianska LO, CUB (Central
Obrera Boliviana), uppmanade till demonstrationer i hela Bolivia
den 13 februari med krav på attpresidenten skulle avgå och att den
nyliberala politiken skullestoppas.Den 15 februari meddelade
regeringen att de två dagarnas försök
till "statskupp mot demokratin" och "mordförsök på presidenten"
hade krävt 27 dödsoffer och långt över hundra sårade. På en
presskonferens för den internationella pressen berättade
presidentens presstalesman Mauricio Antezana att upprorsrörelsen
"innerst inne konspirerade mot presidenten och ville avsätta
honom". Därpå visades bilder på skotthål i presidentpalatsets
tjocka mur, några av dem bara några få meter från presidentens
skrivbord.Men det rör sig inte om någon hemlig konspiration utan
ett öppet och spritt krav på presidentens avgång. Bland
demonstranterna kallas presidenten för "mördargringon".
Presidenten har levt många år i USA, tillhör den vita
oligarkin som alltid styrt landet och talar spanska med en
amerikansk accent.
En bolivianskt ögonvittne skriver om händelserna den 13
februari, där strejkande arbetare gick ut i tusentals på
gatorna:"Plötsligt efter att vår marsch startat föll en man
till marken och de som rusade fram för att hjälpa honom såg att
han blödde från ett skottsår. Skottet hade avlossats samtidigt
som ett fyrverkeri från demonstranterna. Därför hade ingen först
märkt vad som skedde. Innan vi kunde hämta oss ur chocken föll
ännu en demonstrant, sårad av en kula. Vi försökte ta reda på
var skotten kom ifrån.Ännu en demonstrant föll och man såg då
varifrån de kom. Det varkrypskyttar, som hade släppts ner på
taken ifrån helikoptrar. Bland de döda fanns en sjuksköterska,
som kom med en ambulans för att hämta de sårade. En läkare från
samma ambulans skadadesockså svårt av skotten." (Carlos Echazú:
Una gran distorsión secierne sobre la masacre del impuestazo.
Diario Rebelión.)
Motsättningen mellan polisen och militären är gammal i Bolivia.
Den demokratisk-sociala revolutionen i landet ägde först rum
1952. Under den och senare liknande händelser har polisen ställt
sig på moderniseringsanhängarnas sida mot militären, som har en
tradition att stödja den vita oligarkin.
Över hälften av Bolivias befolkning har indiansk bakgrund. En
stor del av dem talar inte spanska. Det var därför en stor
"provokation" när den intellektuelle Victor Paz Estenssoro och
hans politiska parti Den nationalrevolutionära rörelsen 1952
genomförde lika och allmän rösträtt, nationalisering av gruvor
och omfattande jordreformer. De lyckades genom en allians med de
organiserade gruvarbetarna att störta den sittande militärjuntan
från makten.Bolivia är idag ett av de fattigaste länderna i
Latinamerika. Genomsnittsinkomsten per invånare ligger på omkring
950 dollar
(jämfört med 33 000 i Danmark). Genomsnittsinkomsten har senaste
tiden sjunkit eftersom befolkningen växer snabbare än produktionen.
Om man mäter efter vad man kan få för pengarna lokalt ligger
köpkraften på 2600 dollar per invånare. Den officiella arbetslösheten
i landet låg 2000 på 7,6 procent, men denna siffra är en stor
undervärdering eftersom en stor del av befolkningen arbetar utanför
den "officiella ekonomin". Den reella arbetslösheten är mycket högre.
Den har varit stadigt växande de senaste åren, medan den ekonomiska
tillväxten mer eller mindre stannat av. Runt hälften av befolkningen
lever under den officiella fattigdomsgränsen och runt 38 procent har
bara två dollar om dagen att leva för.

Regeringens förslag om en extraskatt ("el impuestazo") har
egentligen kommit från internationella valutafonden, IMF, som mitt
i oroligheterna hade en delegation boende på ett av La Paz
femstjärniga hotell. Regeringen fick enligt bolivanska media välja
mellan inkomstskatten eller en bensinskatt. Likt flera andra
latinamerikanska länder är Bolivias relation till IMF som en
narkomans till droger. Man tvingas finansera ett stort import-
överskott med utländska lång. Samtidigt medverkar dessa lån till
att betalningsbalansen går mer och mer på minus eftersom det ska
betalas räntor på lånen. Därför tvingas man återigen gå och tigga
hos IMF. Problemet förvärras av de fallande priserna på världsmarknaden
på de exportvaror som landet säljer och den ekonomiska nedgången
i USA som gör attden amerikanska marknaden stänger gränserna.
USA kräver dessutomen drastisk inskränkning i kokaproduktionen.
Kokabönderna (Loscocaleros) har reagerat våldsamt på detta eftersom
de lever på kokaproduktion och för den största delen av kokan inte
går till kokainraffinering utan vanlig konsumtion och medicinskt
bruk. Ibörjan på året protesterade bönderna med vägblockader mot
regeringens planer på produktionsbegränsningar. Man gjorde
aktioner på samma sätt som piqueterosrörelsen i Argentina.
Regeringen har svarat genom att militarisera Chapare-regionen,
där kokan odlas. Kampen om kokan ledde till sammandrabbningar
mellan cocaleros och myndigheterna, där arton människor miste
livet. Det har bildats en gerillarörelse (Éjercito de la Dignidad
Nacional, Armen för nationell värdighet, som kämparmot
myndigheternas attacker på kokaproducenterna.
Efter påtryckning från president Bush och de amerikanska
myndigheterna har man med våld försökt förstöra 57 000 hektar
med kokaodling. Problemet sett från kokaböndernas sida är att
man erbjuds några andra försörjningsmöjligheter. Valet står
förmånga mellan kokaodling och svältdöd. Den bolivianska
kongressenhar länge försökt att hitta en kompromiss att det
ska tillåtas att odlas knappt en hektar för familjebruk.
De indianska befolkningsgrupperna har fortfarande inte fått
någon riktig politisk makt i samhället. Men i valet 2002 fick
indianen och kokaodlaren Evo Morales 20 procent av rösterna,
vilket var nästan lika många som Goni. Hans parti Movimiento al
Socialismo (MAS, Rörelsen för socialism) fick några platser i
kongressen. Evo Morales har sedan dess utgjort en högljud
opposition. I sjutton år har Bolivia försökt att följa IMFs
direktiv utan
att det har lett till några framsteg för landet. Jord och
rikedom finns fortfarande i några fås händer. De vita behåller
makten genom ett klient-elitistiskt politiskt system. De fattiga
"köpes" eller hotas till att rösta på bestämda partier och politiker.
Den amerikanska ambassaden blandade sig i valet inför sommaren
2002 och ambassadören uppmanade alla att avstå från att rösta på
MAS, efter att partiet plötsligt gått snabbt framåt i opinions-
mätningarna.

/ Gregers Friisberg, Modkraft.dk
Förkortad av Motkraft


Mer info finns på:
http://www.bolivia.indymedia.org
http://www.argentina.indymedia.org


-------------------------------------------------
9. Första svenskarna dömda för Genua-kravallerna
-------------------------------------------------

De första domarna mot svenska aktivister för kravallerna under
G8-mötet i Genua i juli 2001 har nu fallit. En man dömdes till
ett år och sex månader och en kvinna till ett år och fyra månaders
fängelse. Ingen av aktivisterna kände till att rättegången skulle
hållas och var därför ej närvarande.
- Mannen fick längre straff för han innehade ett vapen, ett
järnrör, säger Jan Janonius vid utrikesdepartementets presstjänst
till TT.
Mannen nekar till att ha haft ett järnrör och hävdar att det
placerats ut efteråt.
Straffen är villkorliga och gäller under fem år. Om aktivisterna
begår nya brott i Italien under denna tid kommer de få sitta av
dessa straff.


-----------------------------------------------------------------
I N S Ä N T
-----------------------------------------------------------------


-------------------------------------------
10. FAS: Förstör reklamen på universiteten
-------------------------------------------

Kommersialiseringen av universitetet har klivit in i en ny fas.
Privata vinstintressen tillåts erövra inte bara fysiskt utan
också visuellt utrymme i trapphus, korridorer, allmänna utrymmen,
på toaletter, i föreläsningssalar, i undervisnings-litteratur.
Man våldför sig på det offentliga rummet och vårvardag. En
utveckling som inte vore möjlig om det inte var såatt det fanns
starka krafter som önskade den.

Men nu har man gått för långt! Som ett steg för ett studenternas
universitet, och inte ett vinstintressenas, uppmanar nu Frescati
Anarkistiska Sammanslutning samtliga studenter till att riva ner
och förstöra de reklamtavlor som sitter placerade på flertalet
av skolans toaletter. Reklamen på toaletterna är ett tydligt
exempel på hur kommersialismen tillåts utrymme i det privata
till synes utan hämningar. Säger vi inte stopp nu kommer vi in
i absurdum fortsätta tvingas stå ut med Coca Cola, Campuz Mobiles
och andra som vill profitera på våra studielån.

Den dag alla kan säga vad de vill säga, den dag alla tillåts samma
utrymme i det offentliga rummet, den dagen kommer vi att vara nöjda!
Riv ner reklamen! Förstör den! Du har inget att förlora!

/ Frescati Anarkistiska Sammanslutning, Stockholms universitet


----------------------------------------------------
11. AFA Stockholm: Nazister konfronterades på Söder
----------------------------------------------------

Aktivister från AFA Stockholm patrullerade i tisdags kväll, den
18 februari, för att hålla Söder fritt från nazister. Ett gäng
naziskins konfronterades vid Zinkensdamm, åkte på rejält med
smörj och fick därefter uppsöka sjukhus. Förhoppningsvis tar de
lärdom och tänker sig noga för innan de kryper fram ur sina hålor
nästa gång. Inga antifascister skadades eller greps.

/ AFA Stockholm

www.motkraft.net/afa
afastockholm@motkraft.net


-------------------------
12. Planka.nu uppdaterad
-------------------------

Kampen för gratis kollektivtrafik går vidare - och det gör den
bland annat i form av att SUF:s planka.nu-kampanj blivit mer
späckad med info och fått ny layout.
Du har inget annat att förlora än dina böter!

/ Planka.nu Stockholm & Göteborg
www.planka.nu
www.suf.cc







*******
*******
****** A-Infos Nyhetsprojekt *****
Nyheter av intresse för anarkister

Prenumerera -> epost LISTS@AINFOS.CA
med meddelandet SUBSCRIBE A-INFOS-SV
Info -> http://www.ainfos.ca/
Kopia -> vg och inkluderar dessa rad

A-Infos Information Center